En känsla jag kan ta på




Emma

Alltså Lina du är grym på att skriva och din blogg är helt underbar. Klickar in flera gånger om dagen i hopp om att du har skrivit nått riktigt bra!

Jag är otroligt glad att du behöll Sherri när du först gick i salu tankar, ni passar varandra som handen i handsken men förstår precis hur du tänker jag känner exakt likadant.
Jag drömmer om att sitta på en häst som kan skola mig och inte jag hästen hela tiden. Jag ser mig på stora hopptävlingar tillsammans med mitt stora fuxsto. Men jag är precis som du, jag förmå mig inte att sälja mina två absolut bästa vänner.

Ps: tack för inlägget om ANKY schabraken :)

Svar: Tack Emma! :) Det är kul att höra att du tycker det. Jag kommer nog aldrig kunna "göra mig av med Sherri".. Hon är liksom jag :)
Lina Wikberg

2014-10-30 @ 15:17:35
URL: http://nattstad.se/emmaolsson



amanda

hej Lina!

Du minns förmodligen inte vem jag är. Men vi har träffats ett par gånger på näset (förmodligen i samband med peter-träningar för din del). Jag har sen en tid tillbaka börjat följa din blogg, numera på en nästan manisk nivå, haha, och slutar aldrig inspireras och imponeras av vad du skriver. Jag kan känna igen mig i miljontals saker du skriver om. Allt från hur du blir behandlad på tävling och hur du lyckas skriva ner känslan under ett riktigt bra eller dåligt ridpass.

Du är en fantastisk ryttare som rider en komplicerad häst, men det är ett fåtal ryttare jag sett som dansar så väl med sin själsfrände som jag sett dig & Sherri. Det är fantastiskt roligt att se på, även när det går sämre för er, för du är en så fantastisk konsekvent ryttare i hur du rider.

Nånting som för mig betydde otroligt mycket, som du förmodligen inte la en sekund i tanke på när det hände, var när du en gång i våras berömde mig och min ponny när vi red i ridhuset tillsammans. Jag och hon hade haft en otroligt svår resa och jag kan räkna på en hand hur mycket beröm jag fått sammanlagt för hennes och min tid tillsammans... Hon var bråkig och väldigt missförstådd, men jag vägrade ge upp. Jag har tänkt på den kommentaren du la ett otaligt antal gånger och jag vill verkligen betona hur enormt mycket det betydde för mig. Speciellt eftersom jag sett dig rida flera gånger och varit så imponerad och önskat att någon gång vara på din nivå, ER nivå. Allt blod, svett och tårar vi la på varandra, jag och min Bellis, märktes av en fullständig främling, dig. Min och min fina ponnys resa tog tyvärr slut i somras, men jag tänker ofta tillbaka på lyckan av din lilla, lilla kommentar. Jag vill verkligen tacka för det, för det betydde enormt mycket för mig, för oss.

Nu blev det här världens längsta kommentar. Men åter igen, tack för det lilla vi utbytte den dagen. Jag saknar henne varje dag, men tacksamheten över att för en gångs skull bli uppmärksammad av en så duktig ryttare som du, förgyller fortfarande min dag. Fortsätt inspirera och göra det du gör bäst! Lycka till i framtiden! (Hoppas inte detta blev jättecreepy nu.. )

Svar: Heej Amanda! Oj så himla både rörd och glad jag blev av din kommentar! Shit..
Jag kunde inte komma på på en gång vem du och din ponny va, men efter att kikat in på din blogg så kom jag på vem ni är och vad jag sa till er. Kommer så väl ihåg att ni höll på att rida för Peter när jag och Sherri kom in i ridhuset. Himla roligt att höra att en så liten mening kan göra en människa så glad. :)

Jag beklagar även det som blev med din fina tjej.. Det kan vara det hemskaste man kan gå igenom.. Att förlora sin bästa vän.. <3 Jag hoppas verkligen du hittar någon annan häst som kan ge dig i alla fall en del av den kärleken du hade till din och som du kan fortsätta rida. Ge aldrig upp det du älskar bara för att det känns tungt. Tro mig, det blir bättre med tiden och när alla sår läker. Lycka till själv i framtiden, och kanske vi ses någon gång igen. Tack hundra gånger om att du skrev! Ta hand om dig, kram // Lina
Lina Wikberg

2014-10-31 @ 19:29:51
URL: http://winden.blogg.se




Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?