Detta blogginlägg tycker jag att ni ska läsa!(länk)

 

Om det är några som är insatt i fälttävlan eller läser mycket ridsportstidningar så har ni säker läst om de två dödsfall som skett bara för nån vecka sedan. Det är många som protesterar hej-vilt mot terräng-momenten i fälttävlan och menar att det är förenat med livsfara. 

 

Men tänk efter..! Hur många sporter finns det som inte är riskfylld att delta i? Hockey, fotboll, slalom och så många fler har tyvärr också dödsfall världen över varje år. Ska vi sluta göra det vi älskar bara för att det är en risk för våra liv!? Ska vi sluta leva för att få överleva? Jag dör nog hellre lycklig i sadeln än att inte rida alls, den risken är jag villig att ta och det lovar jag att 99% av alla som rider idag är villig att ta. Annars skulle vi inte rida. De absolut flesta vet vilka risker det innebär att bara hantera ett djur som väger ungefär 10 gånger mer än sig själv. Det gäller bara att alltid tänka säkerhet först, då håller det längre. Men när man är tillsammans med en annan levande varelse så måste man "lägga sitt liv i deras händer" lika väl som de gör samma sak med oss. En liiiten detalj kan gå fel och sedan ligger man på marken med livet som insats, men som tur är så är dödsolyckorna enormt små med tanke på sporten. 

 

Det jag försöker säga är att allt vi gör i livet är en risk, men visst är vi villiga att ta den för att kunna leva ett liv vi älskar!? Tänk hur många som dör i trafiken varje år motför hur många som dör i samband med hästar varje år. Vi kan inte börja förbjuda massa saker bara på grund av detta, det som i stället bör göras är en säkerhetsåtgärd. Vi måste få leva och vi måste få känna adrenalinpåslaget som kommer när vi är på gränsen av vår kapacitet. Det är det som får oss att leva!