Idag tog jag med mig pärlan till vår favvoäng för lite dressyr! Med tanke på hur hon kändes igår så ville jag verkligen känna igenom henne idag och få någon klarhet i det hela. Det är ju mycket nu med pälssläppning, brunst och så gamla vinterskor på det. Så ville verkligen vara säker på att det inte var nått sånt. 

 

Hon va pigg och framåt och lyssnade supersnabbt på skänkel när vi väl hade skrittat fram. Vilket betyder att hon inte va trött och tjurig av brunsten eller pälssläppningen, iaf inte just idag. Så då fortsatte jag jobba henne i väldigt låg form eftersom det är då jag verkligen få tag i hela henne. Det märktes inte när vi endast red övergångar eller i arbetstempo, men när vi väl skulle till och öka så märktes det väl. Hon tappade ryggen helt och satt upp huvudet och sprang eller slog om till galopp. Det är inte likt henne trots att hon har dåliga ökningar.. Sedan så märktes det när hon skulle kliva över sig i olika skolor med ett speciellt bakben. Så nu har jag fått mer klartecken i vad det är med tanke på vad som hittades sist hon fick en behandling av Maja. Har pratat med Maja och löst saker och ting på jobbet, så kommer åka iväg med Sherri igen för en till kraniesakral/akupunktur-behandling till veckan. Så nu känner jag mig lugn igen! 

 

Tänk att dessa djur kan driva oss till vansinne, tårar, oro som äter en inifrån och allt vad det kan vara. Sedan i nästa sekund så fyllas man av all värme och kärlek man någonsin kan tänka sig, då är det helt plötsligt värt allt besvär. Underbara fyrbenta vänner!