Ikväll tränade jag och Sherri för Marc! Dock blev det ingen känsla och ridning alls att hänga i julgranen.. Allt detta ridande på is och ingen riktigt träning de senaste två veckorna gjorde sig väldigt fort påminnd. Det var stelt, okontaktbart och min ridning blev mest "frustrerad ridning" istället för att verkligen komma till ridning. Har haft en tung och jobbig vecka, vilket inte gjorde saken bättre. 

 

Så dagens träning gick mest ut på att försöka få mig till ridning och komma till insikt att varje pass inte är fantastiskt. Jag tyckte mest allt kändes mindre bra, men Marc får en verkligen att se även de små sakerna som är bra. Som Marc sa "Om alla mina elever hade det såhär när de hade en dålig dag, då skulle jag vara glad och de skulle vara duktiga". Vissa pass är bara till för att man ska komma igenom dem, för att sedan byta idéer och tankar med sin tränare och ändå kunna gå nöjd därifrån. Så, även fast varken jag eller Sherri var speciellt duktiga idag så får jag vara nöjd.. Vi är ändå ett steg närmare våra mål än innan, trots att vi hade fullt på att trava idag. 

 

 

Nu hoppas jag att isen här hmma på vägarna tänker ge med sig så vi kan rida ordentligt och fortsätta träna hemma. Så blickar vi framåt och längtar till nästa träning med både Marc och Peter. Skulle ju ha tränat för Peter förra helgen, men det blev inställt och flyttat till idag istället. Och eftersom man inte kan vara på två ställen samtidigt så blev det träning för Marc eftersom det redan var betalt och klart. Men det är skönt att veta att man har två riktigt duktiga och bra tränare som man kan lita på och få hjälp av. För vilken jag än rider för, Marc eller Peter, så får jag ut något av träningen. De ger så mycket kunskap, både i form av vertyg att använda i ridningen och i form av tankar och idéer som gör att man växer som person.